Tillsammans
Det är konstigt hur känslomässigt synkade vi är, jag och vädergudarna. Förra veckan satt jag här, ensam och med regnet smattrandes utanför. Under helgen har istället solen dansat på himlen och jag har njutit varenda sekund som min prins har varit hemma. Vi har köpt doftljus på Ikea, druckit latte på Coffee House i Marieberg (men vi låtsades att det var Starbucks), ätit chokladdoppad mjukglass på en sten med utsikt över ett blåsigt Vänern, besökt svärföräldrarna och köpt mors-dags presenter en vecka för tidigt. Nu sitter jag ensam igen och då faller regnet som på beställning... Det kommer vara Hawaii-väder ett tag framöver och det är jag beredd på. Vi får låtsas att vi är där på semester men att vi inte ses alla dagar, eller något sådant...Men den här veckan kan jag lova att ett högtryck snart sveper in över landet igen. På torsdag är det nämligen min tur att åka österut för en härlig långhelg =)
Jag tycker det är underligt ändå. Hur vardagliga småsaker kan få en helt annan betydelse eller upplevas annorlunda när man är ensam. Kaffet smakar inte lika gott, att laga mat är jobbigt, allt är så tyst och det är inte lika mysigt att krypa ner i sängen på kvällen längre -den är bara kall. Det positiva däremot är att man lär sig att uppskatta.
Ingenting är mer värt än tiden man har tillsammans!
Kommentarer
Trackback
