Bäst före
Här står jag, med mjöl på min småbrända näsa och har äntligen lyckats väldigt bra med min deg! Den är stor och fluffig precis som den ska vara och jag hoppas att andra jäsningen blir lika lyckad. Mitt i all luftig klibbighet av kolhydrater känner jag hur mitt hår plötsligt tappar sin färg, rynkorna komma smygandes och har jag inte lite ont i knäna också? Undra om man kommer glida fram genom åren som på en räkmacka och plötsligt få en chock när man kollar i spegeln och upptäcker att håret är gråmelerat & permantentat eller kommer man växa i ullkappan innan man ens har hunnit våga köpa dom där lila Conversen? Än så länge är jag bara 21 men tid är relativt. Det kanske är som med min vän degen, att man jäser/åldras bättre under rätt förutsättningar.
Hmm hursa om jag inte ska skicka med min fästman lite penningar till Amerikat så att han kan köpa med de där galoscherna ändå? ;)
Kommentarer
Trackback
