Hemma bra men borta bäst
Nu är vi hemma igen efter en resa på cirka 18 timmar. Sov nästan hela vägen tack vare att vi hade turen att sitta vid nödutgångar och kunde sträcka på benen. Det är så svårt att somna annars om man måste sitta ihopkurad som en liten tennisboll. Att mötas av sopad asfalt känns bra men att se alla gråa träd utan en enda liten knopp får mig att inse hur underbart vi har haft det! De enda knoppar ögat når är påskliljorna på köksbordet som söta Berit välkomnat oss med :) Det ger lite hopp om att det faktiskt blir grönt i Sverige också en dag!
Nu ska jag gosa ner mig i våran efterlängtade säng en stund och spara krafter till morgondagens metodövningar på uni och nästa veckas praktik i ingemanslandet Storfors. Från L.A. till Storfors, från Starbucks till landstingskaffe... = depression!!!!
Kommentarer
Trackback
